Början

Mina problem började väl egentligen för snart 13 år sedan, på min pappas 40-års fest.

Jag var nästan 10 år och på morgonen började jag få ont i huvudet och mådde illa. Jag gick och lade mig och lite senare kräktes jag. Mamma trodde att jag hade blivit magsjuk, men bara en kort stund efter det mådde jag hur bra som helst...
Jag hade haft mitt första migränanfall.

Det var början till många års pina. Efter att jag hade haft migrän började jag nämligen få spänningshuvudvärk. Jag blev som 10- 11-åring utredd för både det ena och det andra. De kollade om jag hade borrelia, om jag visade symptom för en hjärntumör och mycket annat. Men det var inget sådant så jag fick diagnosen spänningshuvudvärk och migrän.

Sedan hände det inte så mycket på några år. Jag fick migrän ungefär en gång per år och hade spänningshuvudvärk med jämna mellanrum.

I början var det kanske bara under någon eller några dagar jag hade huvudvärk, och inte under hela dagarna, men ju längre tiden gick desto mer huvudvärk fick jag. När jag var 15 slutade migränanfallen helt plötsligt, men spänningshuvudvärken var kvar. Den blev dessutom värre och värre och kunde numera komma under en vecka i streck, men fortfarande inte så att jag hade konstant huvudvärk.

Det var någon gång då jag började att ta treo. Jag hade avverkat diverse tabletter som efter ett tag slutade hjälpa; alvedon, ipren, reliv och allt vad de heter. Jag började med treo och upplevde att det faktiskt hjälpte, vilket jag tror att det nog gjorde också.

Det måste ha varit för ungefär tre år sedan jag tröttnade på att ha så mycket huvudvärk som jag hade. Jag hade ännu inte daglig huvudvärk, men det var inte långt ifrån.

Det var då jag bestämde mig för att något måste göras, och drog igång hela karusellen med läkare, remisser och massa nya mediciner...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0